Kulturhistoria

Kulturhistoria

Området

Ekholmen ligger i det område där Dalboslätten möter Kroppefjäll.
Dalboslättens glaciallera är fin jordbruksmark. Kroppefjälls östra kant ingår i den s k Dalformationen som är en ca elva hundra miljoner (1.100.000.000) år gammal sedimentserie som också innehåller vulkaniska bergarter.

Gården

Ekholmens Säteri har varit högre-stånds-boställe alltsedan början av 1200-talet och var fram till 1547 kyrkogods (prästboställe). Vid Gustav Vasas reduktion blev hemmanet 1547 under namnet Gunderssnes Stommen indraget till kronan och kom då att övergå till det värdsliga frälset. Sitt nuvarande namn fick gården på 1640-talet, då den efter ha ägts av fogden Olof Stake och hans son ryttmästaren Gustav Stake, övergick i andra händer. Namn som Hård, Belfrage och Plenningsköld figurerar sedan i gårdens ägarelängd, som i sina detaljer är ganska oklar. Mot 1700-talets slut ägdes Ekholmen av löjtnanten Carl Hierta, gift med Maria Ulrika Belfrage. Han dog barnlös 1810. En styvson till honom, brukspatron Leonard von Wolker, blev sedan ägare. Efter hans död 1823 såldes gården på auktion och inköptes av krigsrådet Daniel Fryxell och hans hustru Margaretha Langenskiöld för en köpeskilling av 13 500 riksdaler. Redan 1827 upprättade dessa ett testamente, vari gården efter deras bortgång 1837 resp. 1840, överlämnades till en stiftelse, Fryxell-Langensköldska stiftelsen, som ännu idag äger densamma.
Stiftelsens ändamål är att låta avkastningen delas ut som understöd åt handikappade och stipendier till studerande. Gården är från början av 1900-talet utarrenderad. Sedan 1981 arrenderar Iréne och Kjell Eriksson gården.

Gårdens bebyggelse dokumenterades tidigast på en storskifteskarta från 1789, som visar en kringbyggd mangård av äldre typ. Av denna finns i våra dagar blott västra flygeln kvar i ursprungligt skick. Den äldsta flygeln i väster är som nämnt byggd 1785, upprest över en välvd källare och är idag café och gårdsbutik. Den östra flygeln har fått sin prägel av en ombyggnad 1888, är ytterligare förändrad i senare tid och används som bostad.

Huvudbyggnaden

Ekholmens Säteri i Gunnarsnäs socken, Melleruds kommun, hör till de mera säregna i landet. Huvudbyggnaden uppfördes 1799 av löjtnanten Carl Hierta, medan västra flygeln uppges vara från 1785.
Ekholmens corps de logi är uppförd i enkel herrgårdsarkitektur med sparsamma klassificerande portal och foderdetaljer. Byggnaden är uppförd i två plan i timmer på putsad stenfot där både fasad och tak är klätt i skiffer. Gesims, knutlådor, dörrar och fönsterfoder är genomgående målade i vit oljefärg och lyser effektfullt mot den gråsvarta skiffern. Portalen flankeras av något märkligt proportionerade, gråa mångkantiga pelare.

Den nuvarande manbyggnaden, som ligger på samma plats som den tidigare, är täckt med skiffer. Även väggarna är som nämnts skifferklädda, vilket antyder närheten av skifferbrotten i Gunnarsnäs och grannsocknen Dalskog, som sedan gammalt levererat takmaterial till både kyrkor och profana hus i landet. En amatörmålare C G Pettersson, har 1887 avbildat gården på en tavla, som hänger i hörnrummet.

Mangårdsbyggnaden är till stor del moderniserad i samband med en stor renovering 1949, varvid rumsindelningen i bottenvåningen blev ändrad. Även 1990 renoverades mangårdsbyggnaden och även då blev rumsindelningen ändrad, bl.a för att få utrymme med riktiga tvätt och duschrum.

Det som förutom exteriören gör gården märklig är ett par interiörer i övervåningen, där salongen och det så kallade kungarummet har dekorativa väggmålningar. Salongen har gulmarmorerade väggfält, inramade av målade kolonner, samt dörröverstycken med frukt- och akantusmotiv i brunt och grått. Rummet upptas av en tidstypisk björkmöbel och på väggen hänger porträttet av stiftelsens donatorer.

Kungarummet

Kungsrummet har sitt namn efter Karl XIV Johan, som övernattade här och enligt traditionen legat i den stora imperialsängen. Här finns också dekorativa schablontapeter med stjärnmönster, inramat av eklövsbårder och fasces i yvig empirstil. Även taket har liknande dekor med ett så kallat ”spöknippe”.  Ett större skåp i hörnrummet, har inrymt stiftelsens handlingar alltifrån 1840.  Handlingarna finns numera i privat arkiv på Landsarkivet, Göteborg.

Flyglarna

Den äldsta flygeln i väster är som nämnt byggd 1785, upprest över en välvd källare och är idag café och gårdsbutik. Den östra flygeln har fått sin prägel av en ombyggnad 1888, är ytterligare förändrad i senare tid och används som bostad.

Ur ägarelängden

  • Före 1547 Kyrkogods under namnet Gundernes Stommen
  • 1500-talets slut Fogden Olof Stake
  • 1600-talets första del hans son ryttmästaren Gustav Stake
  • 1600-talets senare del hans döttrar: Hamfrid gift med kapten Bengt Hård och Elsa gift med häradshövding Johan Plenningskiöld
  • 1700-talets början Kapten Carl Belfrage och dottern Hamfrid Juliana, gift med kapten Lennart Hierta
  • 1700-talets slut Sonen löjtnant Carl Hierta
  • 1810-1823 Styvsonen Leonard von Wolker
  • 1824-1840 Krigsrådet Daniel Fryxell och hans hustru Margaretha Langenskiöld
  • 1840-        Fryxell-Langensköldska Stiftelsen

Arrendatorer

  • 1905-1928 Hilmer Källman
  • 1929-1935 E.J. Eriksson
  • 1936-1958 Sven Christiansson
  • 1958-1962 Sture Blomqvist
    1962-1980 Viktor Larsson
    1981-         Iréne och Kjell Eriksson

Kyrkan

Gunnarsnäs kyrka ligger strax intill Ekholmen.
En sägen berättar att det var fylkeskonungen Gunnar som byggde den första kyrkan på den plats där hans häst störtade efter att med ”Vite Krists” hjälp ha räddat sin herre undan förföljande fiender.

En annan sägen förtäljer att den första kyrkan började byggas på en plats ca 1 km sydöst från nuvarande plats. Den kyrkan blev aldrig färdigbyggd eftersom Djävulen varje natt rev vad som byggts upp under dagen. Slutligen lät man de högre makterna bestämma kyrkplatsen genom att spänna två vita oxar framför den lastade stendrögen och låta dem gå vart de ville. Där de stannade skulle kyrkan byggas, och det blev på en äng med grönt och saftigt bete nära gården.

Enligt forskarna byggdes kyrkan i början av 1200-talet som gårdskyrka för säteriet Ekholmen. Den tjänade troligen även som skydd och befästning i orostider. Sitt nuvarande utseende fick kyrkan vid en stor ombyggnad i början av 1600-talet

Öppettider 2021

Vi visar Kungarummen på söndagar.
Fr.o.m 4/7 kl 13.00 Ring gärna innan!

Bildgalleri

Hitta hit